Kaffe utan kaffe
Äntligen förstår jag innebörden av att vara speedad. Och inser att koffeintabletter blir mitt nya missbruk, hur jag än vrider och vänder på saken.
Sleepwalker
Vad är egentligen grejen med att sluta 23.30 på söndagkvällen i Norrköping och vara på jobbet i Uppsala 7.00 på måndagsmorgonen?
Jag ska måla pigga, fina, vakna ögon på ögonlocken.
Återförening x 2
Den där journalist-comebacken kommer verkligen långt mycket tidigare än jag först trodde.
För jag sticker till Norrköping på torsdag och stannar över helgen för att redigera natt. De hade kris och fixar lägenhet åt mig. Yeah, why not, tänkte jag. Det blir ett fint litet gästspel. Och lite annat att tänka på i väntan på att pianot ska bli fixat.
Och så har jag fått Spotify av underbaraste Linnéa. Där fanns Puccinis Messa di Gloria som vi sjöng för länge sedan med Musikklasserna och nu är mitt huvud fullt av "Gloria, gloria in exelcis deo" och "Qui tollis peccata". Åh, den är så bra!
Planer
Dags att bekänna färg. Korten på bordet. Fingrarna på tangenterna, teet i koppen.
Jag gillar inte att prata om framtiden för den blir aldrig som man tänkt sig. Men. Me myself and I gör comeback i journalistiksvängarna för ett tag. Vi snackar reporter i sommar och tredje året på utbildningen i höst.
Och så tänkte jag skriva en fin liten kommentar om hur roligt det ska bli.
I think I can
There's not a mountain that you can't climb
and not a river you can't make it over
There's no tomorrow that you can't find
If you try
I know you're gonna make it
Nothing can stop you now!
Soundtrack från The little engine that could.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Angenäma företeelser
Eller, om man så vill, helgens lyckträffar.
- Kvartett Traktor
- Hjärnstorm
- Rendez-vous på bussen
- Mammas mat
- The real piano
- Lilla blå loket (The little engine that could)
- Susanne Otterbring kvintett
Stör ej
Transdans
När jag får för mig saker är det inte mycket som kan stoppa mig.
Ikväll fick jag för mig att jag skulle se Kvartett Traktor på Hijazz. Det var banne mig det bästa beslut jag tagit på länge, länge. Jag förstod att det skulle vara speciellt. Men anade aldrig att ett hundratal 20-25-åringar skulle fullkomligt ge sig hän framför scenen i en dans som kan beskrivas som transliknande. Jag blev så småningom en av dem. Och jag har väl aldrig lyssnat speciellt mycket på balkansk eller romsk folkmusik förut.
Men nu får jag väl ompröva det också.
Bye bye baby
De tog my baby idag.
Och jag funderar på om jag har krossat en spegel nyligen?
Först går pianot sönder. I affären säger de "oj, märkligt, vi har inte haft problem med den där modellen förut". Förstås. Sedan säger de att det tar två veckor att laga. "Du hade fått låna vårt skyltex i vanliga fall, men nu sålde vi tyvärr precis det." Måste han ens låta mig veta det?
Två veckor. Aaaah!
Men icke
. . .
Solen blev det enda fina med denna dag.
De fyra pelarna
Jag jobbade inte igår och hade en bra dag. Fick allt jag behöver.
- Låg kvar i sängen läänge för att kompensera tidigare förlorad sovtid. (Sömn)
- Cyklade långt, långt i motvind för att köpa ett cykellås. (Träning)
- Gjorde grönsaksgryta och sparade i en burk för framtida behov. (Mat)
- Satt uppe halva natten vid pianot. (Njutning)
Lika givande dag idag, tack.
Reklamen som gick vilse
Haha! Jag kallade mitt nya piano för "my baby" i bloggen. Och nu tror reklamen här nedanför att jag vill ha en bebis. De ska sälja ägglossningstester och förmedla adoptioner. Tji fick de.
Wannabepolis
- Cykla på VÄGEN, inte på trottoaren!
Hann knappt upp på cykeln innan en sur gubbe röt det efter mig. Jag kunde inte komma på något bra att säga tillbaka, inte ens efteråt. För han hade ju rätt. (Men jag försökte verkligen. Typ "Dra åt pipsvängen gubbjävel", fast det kändes ju lite överdrivet.)
Det är vår! Måste vi skrika sura saker till varandra då? Jag skulle faktiskt aldrig komma på tanken.
Lycka
Paketet med mitt nya piano var större än jag själv. När jag fick se det i affären tog jag ett djupt andetag, men jag hade bestämt mig. Jag klarar det. Så jag släpade det till bussen, nästan alldeles själv. Gick två meter, stannade. Gick två meter till. Pustade en lång stund. Gick ytterligare en meter och trodde att jag skulle dö. På bussen ringde jag Ann som ryckte ut.
Att det till slut kom upp i min lägenhet (och dessutom blev ihopmonterat) är ett under. Inte var det styrka i alla fall - snarare ren vilja. Nu gör varenda muskel ont.
Men åh, my baby!
Hur tänkte han?
Jag besökte en verkstad i Stockholm idag. Han som jobbade där var skum.
Man i verkstad: - Är du teknisk?
Jag: - Nej, inte direkt.
Lång paus varpå vi börjar konversera helt oskyldigt.
Mannen (plötsligt): - Kan du diska?
Jag: - Va?
Mannen (osäkert): - Ja. . . jag tänkte, om du inte är teknisk. Så kanske du kan diska istället.
Jag (förvirrad): - Eh, nej. Eller jo. Fast nej, det är inte min favoritsysselsättning.
Mannen: - Nähä.
Tystnad.
Mannen: - Vad kan du egentligen?
Den frågan ställer jag alltför ofta till mig själv - efter att ha uteslutit teknik och disk.
Love story
Äntligen fick jag hem dig. Det tog lång tid och mycket kraft, men nu är du min.
More to come.
Latika's Theme
Jag vill sprida den här låten långt, långt bortom bergen och över hav. . . hrrm, eller. . . ja ja. Lyssna.
Åh, lyssna!
Slumdog
Det förvånade mig inte att jag blandat ihop idag med imorgon. Jag gör sådant.
Vi skulle äta middag och tre av oss skulle handla ingredienserna. I eftermiddags. Men middagen var på lördagen - sa de när vi var framme vid kassan. Oops. Jag fick plötsligt en väldigt ledig kväll och gjorde något jag tänkt göra för länge sedan. Gick raka vägen till biografen och köpte en biljett till Slumdog Millionaire. Och inte blev jag besviken. Go and see!
Whyyy don't you
Linnéa kom och vi tände två röda ljus i min stake som egentligen har plats för fler. Sedan jammade vi ihop. Det blev två låtar.
Vi kallar oss La cliché.
Deal?
Om världen ger fan i att tracka mig för att jag inte hittar volymknappar eller misslyckas med att sätta ihop en IKEA-lampa. Så lovar jag att inte tracka världen för att den särskriver och är full av ondska.
(Yeah RIGHT att DEN dealen kommer att lyckas)
Moa dissar
Sister och jag på en bänk.
Jag: - Vad tycker du egentligen om kriget i mellanöstern, Moa?
Moa: - *Suck*
Jag: - Men vad tycker du?
Moa: - Hur går Sarah Dawn Finers låt i Melodifestivalen nu igen?
Sister och jag på msn.
Johanna säger: Bonjour chérie, ca va?
Johanna säger: Qu'est-ce que tu fais?
Moa säger: Tönt.
Houses filosofi
Människan.
Primitivt djur med onda instinkter.
Utrustades med hjärna för att ha chans att stävja ondskan en aning.
(Trapptext!)
Musicmaker
Har försökt skriva i flera dagar. Men.
Sibelius är roligare!
Snälla tomten
Jag har många manier. Te, naglar med mera. Nyss när jag lagade lasagne insåg jag att jag dessutom är spenatoman. Har nog använt spenat i typ all mat jag lagat de senaste veckorna - förutom i potatisbullarna kanske.
Så nu har jag börjat fundera på om det är smaken. Eller om jag på något undermedvetet plan kanske tror att jag får fler klappar till jul och kan vara gla' om jag äter min spenat var da'?
Tekniska tankar
Oh crap! Jag ser ett mönster i mina frustrationsstunder. Mr Teknik är alltid närvarande. Eller snarare kanske frånvarande. Ni förstår, jag vill så gärna vara cool och duktig och ha koll på hur bilar och mikrovågsugnar och tvättstugebokningssystem fungerar. Apparaterna gäckar mig - de har gett sig fan på det.
Men jag har fått en viktig insikt. Det handlar inte om sladdar och skruvar, det handlar om magical hands. Precis som allt annat. Musik, mat, kärlek, allt. Magical hands. Yeah.
Det gäller alltså att slösa magi på rätt grejer. Och vissa prioriterar tydligen teknik framför annat. Men inte jag, no no!
