Min obotliga kameraskräck


Vi filmade frisörer och skyltar idag. Eller, min duktiga sammarbetspartner och fotograf filmade och jag såg på. Jag måste lära mig att hantera en filmkamera utan att vara livrädd för att den faller i bitar och ner på marken genom mina händer. Men reportra kan jag i alla fall. Och redigera också, hyfsat. Nu ska jag bara lära mig att sova på nätterna också, så löser det sig nog med det mesta på praktiken i Norrköping.

När jag kom hem brände jag muffins. Det blev faktiskt bra, om än lite för typiskt mig.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback