Drömmar kostar ingenting
Sekunderna efter att jag postar detta inlägg, drar jag ur alla sladdar och låter datorn joina resten av mitt flyttlass. I morgon lämnar jag Sundsvall och nu vill jag bara att det ska vara gjort. Jag önskar att jag var en sådan som bara sticker - kallt och snyggt. Men mitt naiva och romantiska jag lever i en Hollywoodfilm. In i det sista drömmer jag om att dörrklockan ska ringa och att jag förvånat ska öppna (förvånat, för att det är sent på natten och min lägenhet ser ut som ett bombnedslag och jag väntar inte besök) och mötas av orden:
- Johanna, jag vill inte att du åker.
Kommentarer
Trackback