Från webb till gråt på tre stycken
Webb. Hur kul kan det vara att trycka på lite knappar och publicera andras texter? Papperstidningen är väl det som räknas på riktigt? Jag kunde inte ha varit mer skeptisk från början. Och jag kunde inte ha haft mer fel. Webben is the shit. Skarpt läge och snabba texter, det är min grej. Hej och hå.
Varje dag efter jobbet genomgår jag en förvandling. Från att vara en ettrig journalist, alltid uppe i varv och på helspänn, blir jag en liten slacker. Eller snarare livsnjutare. Idag var det soligt (som vanligt nuförtiden) och jag tog på mig bohemkjol och hatt och gick ner till parken för att sola och promenera. Av en slump passerade jag en djurkyrkogård och kunde inte låta bli att läsa på gravstenarna. Det stod typ "Hejdå älskade Simba" och "Sov gott Balder". Det var så sorgligt att jag började gråta.
När är det okej att gråta? Jag grät inte på farfars begravning, men jag var otröstlig när jag lämnade Sundsvall för Norrköping och jag gråter nästan alltid när jag läser andras dödsannonser. Det här med att gråta till sorgliga filmer däremot, har jag aldrig förstått. Det har funnits tillfällen då jag velat gråta men inte kunnat - fast ofta vägrar jag gråta inför folk. Det är så förargligt.
Kommentarer
Postat av: lisaaa
man kan ju inte säga att det inte är okej att gråta i någon situation. det måste alltid vara okej.
Postat av: Linnéa
Hur gjorde du för att få upp bild på höger sida vid detdär "OM"?
Postat av: Erlandtindra
Very nice site. Will sure visit again.
Trackback