Joel vs Jansson
Om två dagar har jag levt en fjärdedel av mitt liv. Herregud, snart dör jag. Jag måste nog börja leva på riktigt nu.
Pianot - my precious - fick sig en chock, nu när jag är på Åsbergby igen. Det fick min familj också. Ingen får numera sova om nätterna. Fast snart är jag ju härifrån igen. Vilket nog är ganska uppskattat. I dag åt vi middag på en grekisk restaurang. Det är något med restauranger. När jag inte kan uttala min maträtts namn blir jag generad. När servitriserna tar undan tallrikarna skäms jag, av någon anledning, för att jag inte hjälper till. När notan kommer in blir jag orolig för att vi inte ger tillräckligt med dricks. Jag är nog inte restaurangtypen. Eller så behöver jag bli mer världsvan. Kanske.
Vi pratade om namn och det var oerhört underhållande. När jag var liten döpte jag min lillebror till Jansson. Fast Moa, min syster är värre. Hon döpte sin docka till Senapssås.