Johlie

DN. Jag ska aldrig sluta prenumerera. Morgnarna blir inte samma sak när jag inte hinner läsa. Och de blir ännu värre utan mitt  gröna te. De morgnarna vill varken jag eller min omgivning uppleva. Det här var just en sådan morgon.

Vi hade morgonmöte och jag var precis i tid. Som vanligt. Inte för sen och absolut inte för tidig, bara i tid. Och alltid stressad. Vilket gör att jag halkar och nästan ramlar åtminstone tre gånger på vägen. Oftast mitt framför en tant eller en snygg student. Of course.

Sedan gjorde jag tv för allra första gången i mitt liv. Speakertexter. Jag sjöng upp lite - magmusklerna måste komma i gång, annars strejkar halsen. Vi läste och läste. Berättade. Om drakar som ska dräpas och kungar som tågar söderifrån för att ta upp kampen. Om björnar, vargar, järvar och lodjur. Och det är inte lätt att säga "chef" i bland. Det blir lätt "jelf" i stället, ellerhur Jenny? Det är konstigt hur roligt sådant kan bli klockan sju på kvällen när man suttit en hel dag och redigerat ljud. Oh well.