Experiment goes crazy
Min sömn är totalt rubbad. Nu sitter jag här tolv på natten med ett vattenglas framför mig och försöker vara trött. Jag känner mig som ungefär åttio år gammal och vill ha sömntabletter. Sedan jag kom hem i eftermiddags har jag sovit från och till i halvtimmesintervall. Bredvid mig har en granne fest med trancemusik och några skrik då och då. Dessutom inbillar jag mig att någon spyr på en toalett i närheten. Kanske är det hallucinationer.
Allt började i onsdags. Nästan totalt oskyldigt till en början. Jag skulle dricka vin med Mr Joke, som ett vetenskapligt experiment. Ja, jag kunde ana en katastrof, men jag är äventyrslysten. Och jag lär mig aldrig. Ett äventyr tillsammans med den mannen får inte underskattas. Inte sömn heller. Klockan nio på torsdagen skulle jag nämligen vara på skolan och agera studiogäst på två övningssändningar. Och det var tvära kast. När dagen var slut hade jag fått improvisera fram någon soppa om våld och censur som filmkritiker, berätta om ungdomars situation som fritidsledare och smidigt undvika obehagliga frågor som kommunpolitiker. I pauserna satt jag i kontrollrummet och sov, alternativt stirrade rakt framför mig med blodsprängda ögon. I dag var det sändning på riktigt och jag var bara lite mindre trött och chockad. Min främsta uppgift var att pudra näsor. Vilket inte slog fel. Hade jag behövt trycka på en knapp hade jag nog sprängt hela jävla studion.
Och experimentet? Det gick alldeles för bra och blev alldeles för vetenskapligt. Någon gång ska jag skriva en uppsats i ämnet. Kanske jag skulle återvända till sängen.
Allt började i onsdags. Nästan totalt oskyldigt till en början. Jag skulle dricka vin med Mr Joke, som ett vetenskapligt experiment. Ja, jag kunde ana en katastrof, men jag är äventyrslysten. Och jag lär mig aldrig. Ett äventyr tillsammans med den mannen får inte underskattas. Inte sömn heller. Klockan nio på torsdagen skulle jag nämligen vara på skolan och agera studiogäst på två övningssändningar. Och det var tvära kast. När dagen var slut hade jag fått improvisera fram någon soppa om våld och censur som filmkritiker, berätta om ungdomars situation som fritidsledare och smidigt undvika obehagliga frågor som kommunpolitiker. I pauserna satt jag i kontrollrummet och sov, alternativt stirrade rakt framför mig med blodsprängda ögon. I dag var det sändning på riktigt och jag var bara lite mindre trött och chockad. Min främsta uppgift var att pudra näsor. Vilket inte slog fel. Hade jag behövt trycka på en knapp hade jag nog sprängt hela jävla studion.
Och experimentet? Det gick alldeles för bra och blev alldeles för vetenskapligt. Någon gång ska jag skriva en uppsats i ämnet. Kanske jag skulle återvända till sängen.
Kommentarer
Trackback