Avsked och återseende

Nu packar jag ner vad som känns som hela min lägenhet i tre väskor och flyr staden. Om fem timmar är jag hemma på Åsbergby. Det känns så overkligt. Men nu vill jag åka, ingen är kvar här ändå. Och Uppsala är ändå Uppsala. Familjen är familjen. Och tjejerna är... ja tjejerna. Alltid.

Sundsvall är en mörk stad på vintern. Det finns knappt några gatlyktor. Men på Norra berget lyser det. Hejdå Sundsvall.



Hello Uppsala! Framme och välbehållen. Jag har till och med hunnit med att spela. Det är nästan pianot jag har saknat mest... Så vackert det är med musik när man gör den själv! Det är något speciellt med det. Mamma fick säga till mig att sluta, för de skulle sova. Det är så synd att de ska sova på nätterna tycker jag. Nätterna är min kreativa höjdpunkt. Och då är jag också som trevligast faktiskt.

Kommentarer
Postat av: Therese

Skönt att du är framme och att resan gick bra. God jul på dig, gums!

2006-12-23 @ 11:47:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback